Igår var vi på specialmödravården och träffade min läkare. Vi planerade lite inför förlossningen och plötsligt kom jag på att det inte är så långt kvar... Det känns som man ska vara gravid hela livet, inte att det ska komma ut en alldeles underbar liten bebis inom cirka en månad.

 

Har skrivit en lista på vad man behöver och håller på att bocka av den. Mest för att det är roligt men även för att jag har en gravidhjärna som är helt snurrig just nu. Tvättar bebiskläder för första gången och det känns också lite skumt. Hur hänger man upp ett par strumpor i storlek 10/12 liksom?!

Funderar på att även packa BB-väskan, lika bra att ha det gjort.

 

Bebis säng och skötbord står och väntar hemma hos Johans mamma så det ska också fixas.

 

Själv mår jag ganska bra, måste ta det lugnt så inte rygg och höfter pajar ihop. Ska ringa till gymmet och frysa mitt kort eftersom det inte kommer bli någon träning på några månader.

 

Många frågar vad man gör hela dagarna när man är gravledig och jag kan säga att det är inte många dagar som jag inte haft något att göra och när man väl gör något så tar det inte så lång tid innan man blir trött.

 

Känner mig som en bomb som snart ska smälla... :)